Så här förbereder du dig för ”Ökad trygghet för visselblåsare (SOU 2020:38)”

I slutet av juni i år tillkännagavs förslaget om en ny svensk visselblåsarlag. Sverige är därmed först ut bland EU:s medlemsstater med att lägga fram ett förslag om nationell tillämpning av EU:s direktiv om skydd för visselblåsare. Som vi konstaterade i en nyligen publicerad artikel varierar det kraftigt inom EU när det gäller hur långt man kommit med att definiera dessa lokala lagar. Vi kommer löpande att hålla dig uppdaterad om större händelser och fortsätter här med den föreslagna svenska visselblåsarlagen. 

Sverige uppfyller till fullo de krav som föreskrivs i EU-direktivet. Här ingår de omfattande skyldigheter som är kopplade till visselblåsarsystemet och som organisationer måste kunna tillhandahålla. I korthet rör dessa saker som anonymitet för visselblåsare, svarstider, behöriga personer, uppföljning och återkoppling, information, GDPR och dokumentation.

Förslaget innehåller också ett antal skillnader, eller tillägg, som vi belyser här. Dessa avser i första hand tillämpningen av lagen i allmänhet snarare än skyldigheter kopplade till visselblåsarsystemet.

1. Den föreslagna svenska visselblåsarlagen ”Ökad trygghet för visselblåsare (SOU 2020:38)” har en bredare rapporteringsomfattning

Så här säger EU:s visselblåsardirektiv: Skydd ges åt dem som rapporterar överträdelser av EU-rätten. 

Den föreslagna svenska lagen skyddar även dem som rapporterar överträdelser av svensk lag. I detta ingår rapportering av förhållanden som ligger i allmänhetens intresse och därför måste lyftas fram. 

2. Vem kommer att se till att direktivet genomförs i Sverige?

Så här säger EU:s visselblåsardirektiv: Medlemsstaterna ska per den 17 december 2021 ha antagit de lagar, föreskrifter och administrativa förfaranden som är nödvändiga för att uppfylla kraven i direktivet.

I Sverige åligger det Arbetsmiljöverket att kontrollera att arbetsgivare upprättar interna rapporteringskanaler fullt ut. Organisationer som inte erbjuder några rapporteringskanaler riskerar böter.

3. Den föreslagna svenska visselblåsarlagen ”Ökad trygghet för visselblåsare (SOU 2020:38)” har en bredare tillämpning i offentliga sektorn.

Så här säger EU:s visselblåsardirektiv: Medlemsstater får göra undantag från skyldigheten […] i kommuner med färre än 10 000 invånare eller färre än 50 arbetstagare.

Den föreslagna svenska lagen gäller för alla lokala myndigheter även dem med färre än 10 000 invånare.

Förbered ditt visselblåsarsystem för den svenska visselblåsarlagen 

I och med tillkännagivandet av den svenska lagen ökar medvetenheten i såväl offentliga som privata sektorn om att man måste agera snart. Även om lagen bara är på förslagsstadiet finns det mycket att göra redan nu om man vill ligga steget före. 

För att säkerställa efterlevnad av lagen måste följande krav beaktas: 

• Säkra rapporteringskanaler som garanterar skydd av visselblåsares identitet
• Informera om olika rapporteringsalternativ till arbetstagare, leverantörer, affärspartners, osv. Detta omfattar information om externa rapporteringsalternativ såsom till behörig myndighet.
• Skydda visselblåsare mot repressalier, vilket även inbegriper leverantörer, tidigare anställda, kunder, familjemedlemmar osv. 
• Utse en lämplig, opartisk person som ska ta emot och följa upp rapporter
• Bekräfta mottagande av rapporter inom 7 dagar, och återkoppla inom 3 månader.

Mer information om hur du förbereder efterlevnad av lagen hittar du på WhistleB:s resurscenter om EU:s visselblåsardirektiv. Vi erbjuder även organisationer en kostnadsfri provperiod för WhistleB:s ”Ready-to-Launch” system, som uppfyller kärnkraven i såväl det nya direktivet som i dataskyddsförordningen (GDPR).

Kontakta oss gärna om du har frågor kring den svenska visselblåsarlagen.

Karin Henriksson, chef, WhistleB Whistleblowing Centre

karin.henriksson@navexglobal.com 

+46 70 444 32 16