EU:s direktiv om skydd för visselblåsare – hur hanterar medlemsländerna införlivandet?

Det är mindre än ett halvår kvar till deadline den 17 december 2021 för medlemsländerna att införliva EU:s direktiv om skydd för visselblåsare (2019/1937) och status är mycket blandad i de olika länderna.  

Det är bara ett av 27 medlemsländer – Danmark – som har slutfört införlivandet av direktivet och det nya visselblåsningsdirektivet (Lov om beskyttelse af whistleblowere) godkändes den 24 juni 2021.  Av de resterande 26 medlemsländerna har 21 inlett processen att införliva direktivet men befinner sig i olika faser i den lagstiftande processen: från presentation av lagförslag och behandling av förslag till offentliga samråd. Ett litet antal medlemsländer har ännu inte angett att de har inlett arbetet att införliva direktivet till nationell lag.

Hinder för införlivandet

Det finns ett antal olika faktorer som har bidragit till den låga takten, både rent generellt bland medlemsländerna och i vissa enskilda fall.

Pandemin …

Covid-19 har självklart spelat stor roll – de flesta länderna har skjutit upp lagstiftande åtgärder inom många områden för att kunna fokusera på hantering av pandemin.  Ironiskt nog har själva hanteringen – i synnerhet det sätt på vilket storskaliga inköp gjordes utanför normala kanaler – krävt ytterligare granskning och lyft fram behovet av att skydda visselblåsare som rapporterar potentiella korruptionsproblem, också under allmänna kristider.

Byråkrati är en långsam process …

Vissa länder har redan eller kommer snart att få problem att godkänna lagar under nuvarande mandatperioder.  Detta leder till en risk att långdragna juridiska processer kanske inte hinner slutföras i tid och behöver börja om från början, vilket omöjliggör ett införlivande av direktivet innan deadlinen i december. Ett exempel på detta är Tjeckien, där parlamentsval kommer att ske i början av oktober.  Vi har en liknande situation i Tyskland, där val hålls i september. 

Att utvidga eller inte utvidga …

Det kanske största hindret för införlivandet har dock varit debatten kring om medlemsländerna ska utvidga omfattningen av de nya lagarna bortom de minimikrav som anges i direktivet.  EU har upprepade gånger uppmanat medlemsländerna att implementera standarder är hårdare än minimikraven, i synnerhet avseende dem som rapporterar överträdelser mot nationell lag, inte bara EU-lag.

Anm: EU har inga befogenheter att stifta nationella lagar.  Man kan endast ta fram ett direktiv som omfattar skyddet av visselblåsare gällande EU-lag, med bestämmelser och rekommendationer om att medlemsländerna själva utvidgar omfattningen av införlivandet utöver de ”minimikrav” som tagits fram för att skapa en första gemensam standard.

Detta hinder har tydligast kommit till uttryck som intressekonflikter mellan involverade parter.  Exempel:i Tyskland har företags- och justitieorienterade grupper inte kunnat enas om omfattningen av införlivandet, och de förra är motståndare till försök att utvidga omfattningen av lagstiftningen utöver minimikraven.  Lagförslaget som lades fram till det tyska parlamentet i december 2020 avslogs i april 2021 med huvudargumentet att det skulle innebära en stor börda på företagen. För ytterligare information om införlivandet i Tyskland ber vi er kontakta oss så att vi kan introducera er till vårt WhistleB-partnernätverk i Tyskland.

Vad kan ”utvidga omfattningen” innebära?

Det kvarstår många frågor kring den slutliga omfattningen av nationellt införlivande.  Om länderna kommer att anta en ”verbatim” (ordagrann) strategi, där man inför endast de minimikrav som anges i direktivet eller om man, vilket rekommenderas, tar tillvara möjligheten att utvidga omfattningen och skapa ett stabilare ramverk återstår att se.

Det viktigaste valet för medlemsländerna är troligen att bestämma om införlivandet av direktivet ska omfatta överträdelser mot nationell lag utöver EU-lag.  Detta är en mycket viktig distinktion eftersom man, om man misslyckas med att utvidga omfattningen på detta sätt, riskerar att skapa ett obalanserat system, där det ges bättre skydd till dem som rapporterar mindre brott mot EU-lagar än till dem som rapporterar allvarliga överträdelser mot nationella lagar. 

Vissa länder försöker däremot att utnyttja denna möjlighet maximalt och utvidga omfattningen av skyddet ännu mer. Rumänien har till exempel föreslagit att deras införlivande ska omfatta ”alla överträdelser mot juridiska förpliktelser liksom åtgärder och underlåtanden som strider mot målet eller syftet med lagen, inklusive bristande efterlevnad av etiska regler och yrkesbestämmelser”. För ytterligare information om införlivandet i Rumänien ber vi er kontakta oss så att vi kan introducera er till vårt WhistleB-partnernätverk i Rumänien. 

Sverige är ett annat exempel där det föreslagna införlivandet även skulle skydda de som rapporterar överträdelser av svensk lag, såväl de som tillhandahåller information om tjänstefel som inte är lagöverträdelser, men för vilka det ligger i det allmänna intresset att förhållandena blir kända. För ytterligare information om införlivandet i Sverige ber vi er kontakta oss så att vi kan introducera er till vårt WhistleB-partnernätverk i Sverige.

Frågan om anonym rapportering har också debatterats brett.  Även om direktivet fastslår att anonyma visselblåsare ska ges samma nivå av skydd som alla andra innefattas ingen förpliktelse för organisationer att faktiskt reagera på och undersöka rapporter från anonyma källor.  

Anm: Historiskt sett kan argumentet att rapporter från anonyma källor blir alltför svåra att undersöka och bestyrka ha haft sina poänger.  Numera innebär dock tekniska framsteg, som möjligheten att tillhandahålla tvåvägs krypterad kommunikation, att uppföljning av anonyma rapporter och erhållande av ytterligare information från visselblåsaren utan att äventyra anonymiteten, är enkelt att uppnå. 

Andra betydande områden som debatteras av olika medlemsländer:

• Åtgärder för att skydda visselblåsare som rapporterar inom områden av nationell säkerhet och försvar (t.ex. Estland)
• Bestämmelser om ekonomiskt och psykologiskt stöd till visselblåsare (t.ex. Frankrike)
• Introduktion av personligt ansvar för personer som trakasserar visselblåsare (t.ex. Bulgarien)
• Utvidgning av definitionen av vem som ska betraktas som visselblåsare(t.ex. Portugal)

Vad har danskarna gjort?

Nu när Danmark just har blivit det första medlemslandet som införlivat direktivet till nationell lag, tittar resten av EU utan tvekan på vilka standarder och potentiella prejudikat de kan sätta när man genomför sina egna införlivanden.

Lagstiftningenger en balans mellan olika intressenter, utvidgar omfattningen på vissa områden men införlivar enbart minimikraven på andra.  Det nya danska visselblåsningsdirektivet innebär följande:

• Omfattar rapportering om överträdelser av inte bara EU-lag, utan också nationell lag och andra överträdelser av allvarlig natur (inklusive mutor, korruption, sexuella trakasserier).
• Skyddar visselblåsare som väljer att rapportera offentligt under vissa omständigheter (till exempel om det finns ett omedelbart hot).

• Innefattar inte skydd för rapporter som rör nationell säkerhet, skyddas av lagenlig sekretess eller hälsoinformation som omfattas av hälsovårdslagen (Health Act).
• Innefattar inte krav på organisationer att reagera på och undersöka rapporter från anonyma visselblåsare.

För ytterligare information om det danska införlivandet ber vi er kontakta oss så att vi kan introducera er till vårt WhistleB-partnernätverk i Danmark.

Vad händer nu?

Det är mycket troligt att vi får se rätt mycket aktivitet bland medlemsländerna de närmaste månaderna då de försöker slutföra införlivandet innan deadlinen.  Om alla länder kommer att klara detta återstår att se.

Även om de inte hinner genomföra införlivandet kommer dock minimikraven i direktivet fortfarande att gälla i alla medlemsländer från den 17 december.  WhistleB-lösningen följer dessa minimikrav, inklusive sekretess, säkerhet, snabb feedback, effektiv ärendehantering och GDPR-efterlevnad. 

EU har inte gett några indikationer på att denna deadline kommer att förlängas, så organisationer bör agera i enlighet med detta och ta tillfället i akt att införa processer som införlivar globala beprövade branschmetoder och säkerställer att de är förberedda på vad som än händer.

Mer information om direktivet och tips på hur man kan förbereda sig finns i WhistleB:s resurscenter om EU:s direktiv om skydd för visselblåsare eller på https://www.navexglobal.com/en-gb/campaigns/2021-year-of-the-whistleblower.

Ni kanske också är intresserad av att utan kostnad testa WhistleB:s visselblåsartjänst och se hur den kan vara till hjälp för att följa EU:s direktiv om skydd för visselblåsare.